Användarvänlighet – ett begrepp som behövs

Användarvänlighet är ett begrepp som ofta diskuteras i olika sammanhang. Användarvänlighet är inom forskningen och bland yrkesverksamma ett historiskt begrepp som inte längre används i större utsträckning. Denna artikeltext belyser några av de tankar som finns kring begreppet användarvänlighet och förespråkar för bibehållandet av ordet användarvänlighet inom området för användbarhet. Användarvänlighet har betydelse!

Av Santto Tajakka, datapedagog och användbarhetsexpert

Olika syn på begreppet användarvänlighet

Kalén (1997) skriver att ordet användbarhet (eng usability) uppstod i slutet av 1980-talet istället för ordet användarvänlig (eng user-friendly). Orsaken till ordbytet var enligt Nielsen (1993) två skäl. Det första skälet var att användaren inte behövde ha en maskin som var vänlig. Det andra skälet var att ordet användarvänlig antydde att en användares behov kunde beskrivas utifrån en dimension; att ett system var mer eller mindre vänligt. I realiteten innebar användarvänlighet ofta att en uppfräschning gjordes av det grafiska gränssnittet för att göra det mer estetiskt tilltalande, men att användarna fortfarande fick kämpa med datorsystemen som var mer användarfientliga än användarvänliga (Nielsen, 1993). En annan förgrundsfigur inom människa-dator interaktion, Jonas Löwgren (1993) resonerar också kring detta med användarvänlighet. Han säger att han inte vill ha en vänlig dator utan en dator som stödjer honom effektivt i sitt arbete. Löwgrens centrala kritik emot ordet användarvänlighet är; hur kan man veta när ett system blivit användarvänligt? Tanken med användbarhet, resonerar Löwgren, är att den formulerar mätbara kriterier för användaraspekter i systemet.

Liknande resonemang används fortfarande idag och Sköld (2001) menar till exempel att han inte vill skapa system som är vänliga mot användare utan att systemen ska hjälpa användare att utföra sitt arbete på ett så effektivt och bra sätt som möjligt. Sköld (2001) menar vidare att användbarhet handlar om att skapa en bra relation mellan användare, uppgifter och system och att användarvänlighet innebär att hänsyn enbart tas till användaren. Piatidis (2003) menar att användarvänlighet inte handlar om vänlighet utan snarare att det är ett missvisande uttryck som handlar om att människan uppskattar vänlighet sinsemellan men sällan hos tekniska hjälpmedel. Vidare skriver Piatidis (2003) att högteknologiska produkter i vissa avseenden kan stödja människan i vänlig kommunikation med andra människor, men produkterna behöver inte i sig själva vara vänliga. Ottersten och Berndtsson (2002) skriver i sin bok att begreppet användarvänlighet började användas i samband med att de grafiska användargränssnitten började utvecklas. Ordet blev impopulärt eftersom användarvänlighet framställde de grafiska gränssnitten som om "användbarhet var en inneboende egenskap hos grafiska gränssnitt" (sidan 30).

Kritiken kan sammanfattas i två punkter

Den kritik som riktas emot ordet användarvänlighet kan sammanfattas i två centrala punkter. För det första riktas inte kritik emot ordet användarvänlighet och dess egentliga betydelse utan emot de associationer delordet vänlighet ger. För det andra beskriver inte ordet användarvänlighet fullt ut vad användbarhet innebär. Den första kritiken, anser jag, vara något snedvriden eftersom fokus hamnat på vad ordet associerar till och inte vad det egentligen betyder. Detta är lika absurt som att hävda att ordet matglad skulle innebära att mat är glad eller att ordet hemlängtan skulle betyda att hem kan längta. Om detta resonemang skulle användas (vilket det också gör) för ordet användarvänlig skulle det i så fall kunna betyda att användare ska vara vänliga eller att något ska vara vänligt emot en användare. Användarvänlig betyder istället att något ska vara lätt och behaglig att använda (Hammarberg, 2002). Hammarberg resonerar vidare och menar att delordet "vänlig" kanske används olyckligt men säger att det är på detta sätt ord bildas i svenskan där vi vill visa på att något är lätt, behagligt och trevligt. Hon poängterar också att innebörden av ordet användarvänlighet fortfarande är viktigt och inte får glömmas bort. Den andra kritiken om att ordet användarvänlighet inte fullt ut kan beskriva innebörden av vad som egentligen menas är befogad men kommer inte att diskuteras vidare i denna artikel.

Användarvänlighet en viktig och central del av begreppet användbarhet

I artikeln "Användbarhet i ny skepnad" (Tajakka, 2004) beskriver jag ett nytt sätt att se på begreppet användbarhet. I denna beskrivning ingår användarvänlighet som en viktig och central del av begreppet användbarhet. Användarvänlighet definieras på följande sätt i artikeln:

"Användarvänlighet innebär att produkten utformas så enkel att den blir lätt att lära sig använda och förstå."

För att en produkt ska kunna utformas så att den blir lätt att lära sig använda och förstå måste man se användarvänligheten utifrån två nivåer; system- och individnivå. Systemnivån innebär att systemet i sig självt görs användarvänligt genom att utforma och designa det utifrån den interaktion som kommer ske mellan systemet och användaren. Individnivån innebär att förutsättningar ges åt användaren att lättare förstå interaktionen med systemet och att själv kunna påverka hur gränssnittet ska se ut genom olika inställningar.

Utöver dessa två nivåer ingår även ett antal komponenter som hjälper till att göra produkten lätt att använda och förstå. Komponenterna verkar antingen på system- eller individnivå eller inom båda nivåerna. Dessa komponenter är;

- Enkelhet (att skapa en enkel och lättförståelig design)

- Felhantering (att skapa en logisk och förståelig dialog)

- Strukturell anpassning (att anpassa produkten efter hur människan lär, tolkar och bearbetar information)

- Individualisering (att göra det möjligt för användaren att anpassa produkten efter sina behov)

- Hjälpresurser (att tillhandahålla olika hjälpresurser för användaren)

Referenser

Hammarberg, K. (2002). Användbarhet vs användarvänlighet – ett försök att reda ut begreppen. [www-dokument]. Tillgängligt på Internet: http://www.lumano.se/branchinfo/artiklar/anvandbarhet.php [hämtad 04.09.01]

Kalén, T. (1997). Usability in context: a psychological and social pragmatic perspective. Sweden: Department of psychology, Göteborg university.

Löwgren, J. (1993). Human-computer interaction: what every system developer should know. Lund: Studenlitteratur.

Nielsen, J. (1993). Usability engineering. London: Academic Press inc.

Ottersten, I., Berndtsson, J. (2002). Användbarhet i praktiken – praktiska handgrepp, grundbegrepp och tankemodeller. Lund: Studentlitteratur.

Piatidis, A. (2003). Användarvänlighet är en bluff! [www-dokument]. Tillgängligt på Internet: http://www.usabilitypartners.se/news/2003/editorial04sv.shtml [hämtad 04.09.01]

Sköld, M. (2001). Användarvänlighet är inte användbart! [www-dokument]. Tillgängligt på Internet: http://designafterthought.net/eftertankar/eftertanke02.htm [hämtad 04.09.01]

Tajakka, S. (2004). Användbarhet i ny skepnad. [www-dokument]. Tillgängligt på Internet: http://www.santai.nu/artiklar/anvandbarhet.htm [hämtad 04.09.04]

Relaterad information

ISO 9241-11, standarden för användbarhet

Heuristisk utvärdering - en föråldrad metod?

Användbarhet i ny skepnad

D.I.N.-metoden - en beskrivning av en ny utvärderingsmetod

Användbarhet behövs inte längre

Sidan uppdaterades senast 2005-06-29.